Förlåt!
Idag är en såndär funderardag för mig. Jag känner mig rätt ledsen och deppig.. Jag tycker synd om vissa, jag lider med dom.. Som min mamma, min bror, min älskling, pappa..allihop som har det jobbigt och sådär.
Jag vill dessutom passa på att säga förlåt till vissa. Till mamma för att jag är jobbig ibland och håller på, men jag lessnar faktist tillslut jag med.
Och till min älskling, för att jag är som jag är och har gjort det jag har gjort, och för att jag är grinig ibland, men jag försöker iaf att inte låta det gå ut över dig. Men hur som helst så älskar jag dig och jag kommer alltid ställa upp för dig, vad ditt ex än hittar på för jävla idioti.
Vill även säga förlåt till mina syskon som jag knappt pratar med, jag ska bli bättre på att höra av mig, måste bara komma ihåg det när jag får tid!
Men speciellt vill jag tillägna dethär inlägget till min mamma. Tack för att du ställer upp på mig och finns här hela tiden, vet inte hur jag skulle klara vissa saker utan dig. Jag vet att du har det jobbigt, och det förstår jag till hundra procent! Men, om du gör dig av med ett problem så blir du av med hundratals. Så jag förstår inte varför du inte gör någonting åt det, för alla skulle må så mycket bättre av det, och det skulle bli en sån skillnad på allas humör och hur du var, och hur Henke var, och även ungarna och alla runtomkring. Tänk på hur det var förut, hur bra alla hade det och hur mycket vi hittade på hela tiden.. Vill du verkligen ha det som nu? Eller vill du ha det som för nåt år sen när allt var hur bra som helst? Jag saknar den tiden, jag vill ha det som då.. Jag hatar det som har blivit, jag hatar det ***** har gjort med dig, jag hatar hur hon förstör dig.
Jag vill bara avsluta med att säga att jag älskar er, och dom som borde ta åt sig, gör det! För det är ingenting jag säger ofta, men när jag väl gör det så menar jag det.
Jag vill dessutom passa på att säga förlåt till vissa. Till mamma för att jag är jobbig ibland och håller på, men jag lessnar faktist tillslut jag med.
Och till min älskling, för att jag är som jag är och har gjort det jag har gjort, och för att jag är grinig ibland, men jag försöker iaf att inte låta det gå ut över dig. Men hur som helst så älskar jag dig och jag kommer alltid ställa upp för dig, vad ditt ex än hittar på för jävla idioti.
Vill även säga förlåt till mina syskon som jag knappt pratar med, jag ska bli bättre på att höra av mig, måste bara komma ihåg det när jag får tid!
Men speciellt vill jag tillägna dethär inlägget till min mamma. Tack för att du ställer upp på mig och finns här hela tiden, vet inte hur jag skulle klara vissa saker utan dig. Jag vet att du har det jobbigt, och det förstår jag till hundra procent! Men, om du gör dig av med ett problem så blir du av med hundratals. Så jag förstår inte varför du inte gör någonting åt det, för alla skulle må så mycket bättre av det, och det skulle bli en sån skillnad på allas humör och hur du var, och hur Henke var, och även ungarna och alla runtomkring. Tänk på hur det var förut, hur bra alla hade det och hur mycket vi hittade på hela tiden.. Vill du verkligen ha det som nu? Eller vill du ha det som för nåt år sen när allt var hur bra som helst? Jag saknar den tiden, jag vill ha det som då.. Jag hatar det som har blivit, jag hatar det ***** har gjort med dig, jag hatar hur hon förstör dig.
Jag vill bara avsluta med att säga att jag älskar er, och dom som borde ta åt sig, gör det! För det är ingenting jag säger ofta, men när jag väl gör det så menar jag det.
Åsikter
Trackback
